Winter is all over you

Senaste tiden har mest innehållit plugg, plugg och mera plugg. Spektakulära blogginlägg skrivs i tankarna innan jag somnar men när jag nästa dag ska skriva ner dem är de puts väck borta.

I helgen påbörjade jag min helgkurs i administrativ teknik och så här såg lördagen ut.

Jag och min nyfunna vän och kursare Sanna pingvinhalkade oss fram på hagas nygata med ett tydligt mål i sikte. Lunch. Vi bestämde oss för att gå till Petit Francaise och det var inte ett beslut vi ångrade i första hand direkt. Inne på petit är det så bedårande fint och mysigt. 

Titta bara på den underbara tapeten. Vill haaaa??!!

Fina blommor i smala vasar, precis såna här vill jag ha. Undrar vart i Göteborg man köper dem?

Men bäst av allt är nog maten. Maten, herre mina gudar! De är så syndigt gott! 

Ska försöka höra av mig mellan biblioteksvarven. De är så många texter jag måste få ur mig. Hoppas att ni har alla armar och ben kvar nu när isen lagt sig som ett täcke över staden.

Bisous!

Annars då?

Saker är uppochner, spöken återuppstår och talar, mycket. Bygger bo i läsesalen på Humanisten, att bo två personer på 27 kvm är det bästa som hänt mina studier på flera veckor. Studier är föga upphetsande. Vanligtvis idisslar jag världspolitikens oändliga paradoxer och problem, nu väntar ett terminslångt tuggande av rapporter, EU-dokument, direktiv, byråktrati, utredning, mera rapportskrivning och andra verb och subjekt som får folk att huttra till av långtråkighet. Om sanningen ska fram, så är jag så pepp på att äntligen få lite verklighetsförankring och lära mig mer om sånt som vanliga dödliga pysslar med till vardags. Samtidigt ruvar jag på min uppsats och lägger till noteringar, ändrar om, ruvar lite till och stryker mig själv över magen som om c-uppsatsen vore min lilla baby som låg där inne och växte till sig.

Fint är i alla fall att mina kollegor nu även har kommit att bli mina studievänner. Dubbel glädje för mig!

Men mest går jag runt och hoppas att den där våren ska dyka upp runt nästa hörn. Det gör den inte. Inte än.

Döden döden döden, livet och en säl

Nästan varje dag tänker jag på döden. För döden den tål att tänkas på. Betänka faktumet att vi alla ska dö, att vi inte kan veta hur och när det ska ske och vad som händer efter det. Några dödsannonser i veckan och jag idisslar dem noga över en kopp kaffe. Jobbar lite och döden hänger som ett spöke över alla men vågar inte göra några närmanden. Tänker på de fina som gått bort och om de någonsin insåg hur mycket vi kom sakna dem när de är borta.

Varje gång jag tänker på döden tänker jag på livet. För livet det tål att tänkas på. Betänka vad man gör av det, vad man vill ha ut av det och att vi inte vet vad som kommer ske imorgon, i eftermiddag eller om fem år. Varje gång jag tänker på döden så tänker jag på livet. Hur snabbt det kan tas ifrån oss. Hur skört livet är någonstans trots allt ändå, bakom alla attribut och uppdateringar. Här går vi runt med en muskel som jobbar konstant men som närsomhelst kan sluta jobba. Våra kroppar är potentiella värdar för tumörer som långsamt plågar livet ur en del. En bil från ett håll eller spårvagn för den delen.

Varje gång jag tänker på döden tänker jag på livet. För livet det tål att tänkas på. Hur kommer det sig att fastän livet kan tas ifrån mig närsomhelst är det ändå viktigare att stressa fram resultat, göra alla måsten, hata sig själv för sina småfel och misstag. Hur kan det vara så viktigt när det finns så mycket annat i livet man skulle vilja göra?

Varje gång jag tänker på döden tänker jag på livet. Jag tänker på allt det där jag skulle göra om jag bara hade en månad kvar att leva. Resa, älska, busa, älska, umgås, älska, äta, älska.

Varje gång jag tänker på döden tänker jag på livet. Jag tänker på varför i hela fridens namn jag fortsätter traska i vardagen. Stå i regnet och vänta på bussen. Morra över andra resenärer, folk som inte kan köa i butikskassan, folk som går för långsamt på stan och över pojkvännen som inte förstår vad jag menar. Varför jag ligger i sängen och tänker på studier, jobb och alla andra och deras liv? Varför, varför, varför drar vi inte bara? Varför släpper vi inte bara allt för att hångla lite till innan allt kanske tar slut?

Varje gång jag tänker på döden tänker jag på livet. Jag tänker på dess skörhet. Jag tänker på vad jag vill och jag tänker på vad jag gör. Kanske är det så, att tanken på att livet faktiskt är så skört, att det är lättare att inte tänka på det alls. Kanske är det lättare att fortsätta morra i regnet? Kanske det är därför jag trots allt inte bokar en flygbiljett till Paris bara sådär utan snällt cyklar iväg till biblioteket och begraver mig i det undersökande arbetets metodik?

Men att sluta tänka på döden, det gör jag inte, för om jag slutar tänka på döden så slutar jag tänka på livet och det är väl då jag kommer gå rakt ut i gatan utan att se mig för.

Ps. Jag såg en säl i älven när jag spanade ut över vattnet i den gråaste av alla gråa dimmor idag. En säl. Bara sådär. Plupp plupp upp och ner och sen borta. Livet alltså. Älskart.

<3

 

Vänlig grönskas rika dräkt

Varje natt drömmer jag att det är sommar. Varje morgon som jag vaknar är det vinter. Ibland stänger jag ögonen och på bara några sekunder kan jag känna solljuset mot mina ögonlock, känna gräset mot mina kinder när jag ligger på gräsmattan och lyssnar till susen i träden och fåglarnas kvitter.

Jag dör lite inombords när jag läser väderprognosen och inser att vi har en låång tid framför oss. Måtte våren komma tidigt i år.

Tills dess tänker jag på mina bästa sommardofter;  Varm hästrygg, solbrända tallar, varm ljung, nyponrosor blandat med havsluft, solvarma smultron, kvällsljummen insjö, sommarvarm och granskog, solmogna tomater, lupiner i skymningen, regnvåta syrener och solvarm hud.

Vilka är era bästa sommardofter?

/P

Just nu

gör jag: löneslavar, blir sambo, organiserar om lägenheten, idisslar uppsatstankar, cyklar och försöker få ordning på livet och vardagen och allt däremellan

äter jag: moussaka, onaka, bönsåser, ägg och clementiner

dricker jag: kaffe, mängder med kaffe och jämnar ut med omeprazol

följer jag: Martin och Johans rättegång, repulikanernas presidentkandidatval, svenska partiers ledarbyten

läser jag: nytimes, svd.se, elle.se, the economist, Sista boken från Finistére av Bodil Malmsten, Koranen + studielitteratur…

lyssnar jag på: podsändningar från sr.se, mestadels Gomorron världen, Konflikt och Filosofiska rummet, musikguiden i P3

längtar jag efter: våren!

vill jag: resa iväg, till Malmö, Istanbul, Paris. Något säger mig att Malmö är det mest troligaste resmålet inom den närmsta framtiden, men lika glad för jag är det men gladast är nog räven!

Inspireras jag av: mina vänner

 

Saknar jag: Mormor, nu var det nästan tre år sedan hon gick bort och herregud vad det kniper i hjärtat på mig när jag tänker på henne.

Behöver jag: vila. Sabbatsår..hehe, jo men ändå..fast ändå inte, men tänk va götty

Får jag: kärlek, magsyra, varma kramar och någon som håller min hand om natten

 

Vad gör ni just nu?

Pandapuss!

 

 

 

Samtidigt i en annan galax(y)

I slutet av november månad slog jag näven i bordet och sa “nu ä dä nok med med en gammal mobil!”. Ok, kanske inte riktigt så, men nästan iaf och snart låg en Samsung Galaxy II och kurrade i min jackficka. Eftersom jag inte vill tynga ner den med alla bilder etc så tömde jag den igår och här är fragment från vad som pågick när mobilen var med.

Tittade på fiskar på universeum när det var paus mellan middagen och kaffet…

 

på Global Gala, middagen serverades i akvariet. Awesome idé.

Samtal mellan hunden och katten hemma hos Mami

Mamma bakar julkaka och jag får vara med och röra smeten – win!

Frodo och jag var ute i stormen och kom tillbaka helt dränkta

Påväg till färjan hem till Lindholmen

Syrran och jag tittade på fredsprisutdelningen

jag löste melodikrysset…erhm, efter lite och fram och tillbaka. Note to self – blyertspenna

Har inget försvar för den här..

Kritiskt moment på julafton när första kroppkakan provkokas för att bedöma huruvida de kommer hålla ihop eller ej. De gjorde dem =)

Jag slog in julklappar på jobbet. Tomma visserligen, men som dekoration för att ha under granen. Svårt att tro att vi hade apmycket att göra under dagarna innan jul..

Försöker bota förkylningen med apelsin och koranen – mycket lyckat resultat

Vi avslutar med en bild på mig på Coop forum iförd partyhatt.

Eller nej förresten, lördagskorv låter så festligt att den får avsluta inlägget istället.